TIDIGARE
2024
21.9.–9.10. LINNEA HILDING: Gult Sken
I skuggan av kronan växer örter, mossa och ormbunkar. Där samlas insekter, pälsdjur ochmycelier. I det dova ljuset dansar de med små subtila rörelser, oändligt långsamma skiftningari ett inkapslat rike. En knopp spricker, en stjälk förgrenar sig (eller tiotusen), daggdroppenackumulerar och faller till jorden. Långt långt ovanför sträcker sig träden mot himmelen,grenverk i en ultrarapid solhälsning, ovetandes om det universum som expanderar runt derasrötter. Det är i denna undervegetation som Linnea Hildings måleri befinner sig.
Med dämpade skildringar av ljus och mörker avbildar Hilding det som människor intenödvändigtvis ser. Porträtt av stulna ögonblick, blickar som spejar frågande, eller inte alls.Växtlighet i olika tillstånd av förfall och pånyttfödelse. Ett rytmiskt vemod som pågår iögonvrån. Det finns något slags molande, ihärdigt förmultnande över det. Som att vakna uppur en djup dvala på en plats du inte känner till. Trots det vilar det inte någon dekadens överHildings måleri. I motsats till den italienska skolans “chiaroscuro” så är det inte en dramatiskkontrast mellan ljus och mörker som är i centrum, utan snarare det samspel som uppstår närde samarbetar. Målningarna och dess motiv är askan vi reser oss ur, näringen som spridsgenom jorden, solljuset som filtreras genom löven. En vals längs existensens räls, envändplats snarare än en slutdestination. Det gula skenet som, likt en skir dimma, färgarvärlden i soluppgången/solnedgången.
Linnea Hilding (f.1993) är aktiv i Göteborg, och har studerat vid Academy of Fine ArtHelsinki och Malmö Academy of Fine Arts. Målningarna som ställs ut i Gult Sken är måladepå den italienska ön Capri under hösten 2023.
Text: Joseph Linderoth
31.8.–18.9. ANO KURKI: Still life, Documentations of place
“What is Place? In everyday aesthetics Place can stand for a meaningful space formed within familiarity, ritual and repetition. It is construed by ordinary and seemingly trivial happenings within a space of certain importance. Place is tied with emotional intent by a replay of mundane, familiarand unfamiliar acts, thoughts and associations. Place is also where I stand. A red dot. My location in life, community and family. It is where I am with myself. Place is home. Home is Place. Heart, body and soul. Memories, mapping. Connections.
The still life studies are a progression of aesthetic studies contemplating on choice, sanctity and contingency of everyday life. Working with ink I draw from perception of light, form and composition. Ink pleases me as a material in its simplicity and plainness. Monochromatic and repetitive pictures give me a sence of safety and ease. Returning to my practice is a form of prayer or meditation; I observe, document, reflect, learn, repeat. Artistic practice is also part of my activist process. It helps me reflect on my actions, impact and intentions. I work in on washi paper as well as hand dyed recycled cotton found from my home, dyed with domestic materials. The still life studies represent my every day life and identity as a queer non-binary artist and activist.”
10.–28.8. SASHAPASHA: The Perfect Match
The SASHAPASHA artist duo's exhibition, featuring Sasha Rotts and Pavel Rotts, explores the 'warehouse' concept proposed by Apoteket Gallery. This concept challenges the norm of creating new works, instead encouraging artists to delve into their existing pieces to discover new possibilities, combinations, and meanings. It's akin to rummaging through your wardrobe for the perfect match. In this show, Pavel and Sasha perfectly match their individual practices with shared works, the history of the Nordic-Baltic states with personal stories, and childhood memories with the current global situation.
The exhibition is a mixture of a few long and ambitious projects interconnected, toggled and superimposed with each other. The five-year project KANAVA, which explores the labor camps of the Soviet GULAG and the White Sea baltic canal in West-North Russia built by its inmates, matches with the works inspired by the sailes and sea navigation in a ten meters embroidery ‘Belomorkanal’ and Sasha's ‘Textile Paintings’. The work about the timber industry in Karelia built around the research on the forced labor in the forest industry of the USSR and Pavel's family stories, pairs with the enormous work made from matches based on Sasha's family archive and her childhood memories ('Penal Labor' and 'Panel of Matches').
The central perfect match of the exhibition is based on the true story from the times of WWII. Ingrialn finns who were doomed to be deported to the USSR at the end of the war were escaping to Sweden by any means. Pavel's ingrian family didn't avoid the deportation, but some of their relatives reached the Sweden shore illegally, smuggled on the fisherman boats. Swedish-Ingrian writer Ania Monahof shares a similar tale of escaping. Her family sailed from Finland to Sweden but was caught in a storm and washed ashore. They realized they had safely reached Sweden only when they found a box of Swedish matches.
Following the path of post-war Ingrian immigration, Pavel and Sasha participated in the ‘Imagining Godzilla’ floating artist residency on the Baltic Sea, led by Andy Best and Merja Puustinen, arriving in Gotland by water like the Ingrians 80 years earlier.
Konstnärsduon SASHAPASHA:s utställning, med Sasha Rotts och Pavel Rotts, utforskar "lager”-konceptet. Detta koncept utmanar normen att skapa nya verk och uppmuntrar istället konstnärer att fördjupa sig i sina befintliga verk för att upptäcka nya möjligheter, kombinationer och betydelser.
I denna utställning matchar Pavel och Sasha sina individuella och gemensamma verk, Nordisk-Baltisk historia med personliga berättelser, med den aktuella globala situationen. Utställningen är en blandning av några långa och ambitiösa projekt som är sammankopplade och växlande med varandra. Konstnärer presenterar sitt femåriga projekt KANAVA, som utforskar arbetslägren i Sovjetunionens GULAG och Vita havets baltiska kanal i Västra-Nordryssland byggd av dess fångar. De visar också verk som är inspirerade av segel och sjönavigation i en tio meter lång broderi ‘Belomorkanal’ och Sashas ‘Textilmålningar’. Verket om skogsindustrin i Karelen, byggt kring forskning om tvångsarbete i Sovjetunionens skogsindustri och Pavels familjehistorier, paras med det enorma verket gjort av tändstickor baserat på Sashas familjearkiv och hennes barndomsminnen (’Penal Labor’ och ’Panel of Matches’).
Den centrala perfekta matchningen i utställningen är baserad på en sann historia från andra världskriget. Ingermanländare som var dömda att deporteras till Sovjetunionen i slutet av kriget flydde till Sverige. Pavels ingermanländska familj deporterades, men några av deras släktingar nådde Sveriges kust illegalt, smugglade i fiskebåtar. Den svensk-ingermanländska författaren Ania Monahof delar en liknande berättelse om flykt. Hennes familj seglade från Finland till Sverige men fastnade i en storm och drev iland. De insåg att de hade nått Sverige först när de hittade en ask med svenska tändstickor.
Samma vägar som de ingermanländska immigranterna tog i efterkrigstiden, seglade Pavel och Sasha tidigare i juli i ’Imagining Godzilla’, en flytande konstnärsresidens på Östersjön ledd av Andy Best och Merja Puustinen, och anlände till Gotland via vatten.
Bilder: Natalie Field
Konstföreningen Apoteket stöds av Region Gotland
Judith Dekker & Charlotte Smitterberg – ”Reanimated Darlings”
29.6.–7.8.
Charlotte Smitterberg och Judith Dekker ställer ut konstverk tillsammans i Galleri Apoteket. Dekker och Smitterberg verk består av blandade tekniker som måleri och grafik.
“Vi är två konstnärer som tidigare har ställt ut tillsammans i utställningen ”minnets sanna rum” i langska huset. Eftersom vi tycker att våra verk på något sätt kommunicerar med varandra och har liknande tema skulle vi vilja utforska det ännu mera.
Galleri Apotekets tema ”Lager” är något vi kan känna igen oss i; även vi har en del verk som aldrig eller för sällan har visats.
Vår titel ”reanimated darlings” är en ordvits på uttrycket ”kill your darlings”; att välja bort det ”vackraste” för helhetens skull. Charlotte och jag vill dyka i våra förråd och plocka fram de verken som tilltalade oss själva mycket men som vi valde bort eftersom de var annorlunda och inte gick ihop med tidigare utställningarnas helhet eller tematik. Sedan dess har dessa unika och lite annorlunda verk inte visats och deras ”moment” har kanske passerat.
Vi kommer att samla och tillsammans välja ut dessa verk och skapa ett nytt spännande rum för dem. Målet är att återupptäcka, kanske göra om våra verk och visa det på ett nytt sätt i en gemensam kontext. Det kan uppstå nya narrativ och nytt liv i glömd tematik.”
ASTRID RAFF – “Skuggbild”
8.–26.6.
”I utställningen Skuggbild visar jag mina senaste arbeten. En liten personlig bildserie med teckningar i blyerts samt tillhörande texter. I mina bilder vill jag belysa och lyfta fram företeelser och ärvda mönster ur min egen familjebakgrund. Jag försöker närma mig mina föräldrars historia, som också blir min.Ett transgenerationellt arv.
Bildmotiven i teckningarna utgår från förlagor som är hämtade ur en ärvd samling (bl.a. brev, vykort, foton, böcker), dessa överförs sedan till pappersark. Jag gör ”avbilder” av dessa referenser för att gräva mig ner genom lager av tid och rum, för att på så sätt få kontakt med dess bakgrund och formulera historierna bakom varje enskild förlaga. Både visuellt i teckningen och i reflekterande texter. Som exempel kan nämnas att teckningarna avbildar motiv från äldre familjefoton, vykort och min fars egna foton av sina slöjdföremål, men även motiv ur en äldre medicinsk handbok som tillhörde min mor.
Teckningarna är mestadels små, ibland 2-3 st små teckningar på samma ark. De är tecknade med stor noggrannhet och långsamhet, med otaliga lager av tunna korslagda streck som ger fransiga kanter. I bilderna undersöker jag även hur teckningen kan placeras osymmetriskt på arket så att också den vita tomheten blir en del av teckningen. Blyerts är ett traditionellt material som tilltalar mig med sin enkelhet och kan associeras till studier och skisser. När jag arbetar med en teckning så uppstår en slags långsam framkallningsprocess. Dels för att de historier som förlagorna rymmer kommer i dagen och blir synliga för mig under arbetet. Dels att det blir som en översättning av mig, från en bild till en annan, från referensbilden till teckningen.Teckningen är mitt huvudsakliga medium i min praktik.”
Astrid Raff är född 1966 i Järna, bor och verkar på Gotland sedan 2011.Hon har en Master i fri Konst från Konstfack och har deltagit i både grupp och soloutställningar på bl.a. SKF/Konstnärshuset Stockholm (Eldhunden), Nacka Konsthall/Dieselverkstaden, Ateljéföreningen Milo Visby, Gocart Gallery Visby, Konstmuseet Visby och Vårsalongen Liljevalchs.”
![]()
Bild: Nils Östbrant
Bild: Nils Östbrant
KRISTINA LAURENT
18.5.–6.6.
”Jag andas lust, fantasi och kärlek. Transformation om vår korta tid. Min egen verklighet, skörhet, utsatthet. Eftertanke och insikt om vår existens. Liv – Död.” – Kristina Laurent
Bild: Nils Östbrant
GUDRUN WESTERLUND – “Nya skikt – färgens glömska, något göms och något öppnas”
27.4.–15.4.
“Jag blev lockad av galleri Apotekets tema LAGER. Så ovanligt och roligt att uppmärksamma konstnärers lager!
Lagret växer ständigt. Det är ett visst problem eftersom jag jobbar på, gör nytt, hela tiden. Inte av tvånget att ständigt visa nytt, utan mer av lust.
Ibland tittar jag igenom mitt äldre måleri och ser kanske att en målning inte håller längre, den kan jag måla om, helt eller delvis. Lägga nya lager!
Själva tekniken, äggoljetempera, är något som också gör att mitt måleri passar in i temat. Jag målar alltid i flera tunna lager. Det går inte att måla tjockt med färgen, den är ganska tunnflytande. Jag blandar färgen själv av äggoljeemulsion och pigment. Ibland målar jag över allt med vitt och börjar om helt. Det kan vara ett nödtvång i vissa lägen, när jag inte har råd att köpa ny duk. Återvinning!”
Bild: Bo Gyllander
2023
KALLIRROI IOANNIDOU – “Du kan inte komma undan dina tårar”
12.10.–5.11.
Utställningen “Du kan inte komma undan dina tårar” handlar om miljökatastrofen som vi är mitt i. Ioannidou besökte hennes hemland Grekland i 2021 när översvämningar och bränder tog över och den en gång stolta grekiska solen förvandlades till att bli en radioaktiv sfär – som en trollkarls bilder av apokalyptiska mardrömmar och retro sci-fi-dystopier – en kuslig röd himlakropp i en värld förvrängd av katastrofer.
Ioannidous svar på den kognitiva dissonansen i vår instabila nutid är att skapa absurda målningar fyllda med torr humor. Kompositionerna navigerar en känslig linje mellan fängslande skönhet och att vara oroande groteska och skildrar ett liv över förväntan. Inom denna ram av ekologisk sorg, blir konceptet att idealisera naturen som en passiv bakgrund eller ett neutralt skede för mänskliga aktiviteter inte längre relevant eller effektivt och det vet Ioannidou. Hennes ofta ironiska bilder väcker frågor om hur vi väljer att leva och det är mycket ofta i förnekelse. Ioannidou bestämde sig för att ta en paus från nyheterna efter sin traumatiska upplevelse i 2021 och undersökte den kollektiva dissonansen som vi verkar befinna oss i.
Ioannidou bor och arbetar i Berlin. Hon har en master i konst från Universität der Künste, Berlin. Hon har tidigare ställt ut i Tyskland och Grekland, och utställningen i Galleri Apoteket är hennes första soloutställning i Sverige.
Utställningen arrangeras med stöd av Riksförbundet Sveriges Konstföreningar och Kulturrådet.
http://kallirroiioannidou.com
instagram.com/kallirroi_ioannidou
Bild: Karl Melander
PÅL STENQVIST – "Mottagningen av ett rum nr. 2:
AVMARKNADSFÖRING
— ett tillstånd att fortvara"
20.9.–8.10.
Pål Stenqvist har skapat en rumslig installation där skulpturala objekt belysta i ord och ljud (likt ljuden före insomnande och uppvaknande) interagerar lekfullt med besökaren i rummet.
Stenqvist beskriver i sin utställningstext att han vill förnimma känslan av att åter vara i en treårings kropp på 1970 -talet som betraktar och upptäcker sin omvärld. En värld som han vill minnas vara mer ömsesidig och fredligare, fri från intryck och påverkan av marknadsföring.
Från minnet vill Stenqvist genom sin utställning ge oss en glimt av hans utopi Avmarknadsföring. En plats där “de personliga meningsskapande aktiviteter som både kan ge och ta emot en konkret framtid” kan få blomma ut.
Pål Stenqvist: mediograf
Stenqvist är född 1968 i Katrineholm och bosatt på Gotland sedan 1997. Han har varit verksam sedan 2010 med att skapa kompositioner innehållande de tre komponenterna text, skulptur och ljud. Han är autonom och självutbildad konstnär.
Stenqvist har ställt ut i flera grupp- och soloutställningar bland annat på Gotlands Konstmuseum, Kulturenheten Region Gotland, Galleri Gotland och ateljéföreningen Milo.
Bild: Pål Stenqvist
VENLA EKEBOM – “Bronsskogen”
30.8.–17.9.
“Mina bronsskulpturer kommenterar bronsens historia och betydelser, miljöpåverkan och människans roll och ansvar. Jag tycker det är intressant hur ett material i ett samhälle kan få en såstor betydelse att den formar och begränsar människors tankevärld, dess språk och. samhällsstrukturer.
Brons och bronsåldern leder även till materialets tydliga historiska kopplingar till länderna runt Östersjön. Gotland var i dess centrum, ett stort antal bronsfynd har hittats på Gotland. Genom att följa bronsföremålens vägar kan man få information om olika tidsepoker, kontakter, handelsvägar och kulturell påverkan.
Brons fungerar som en tidskapsel för mig. Genom materialet får jag kontakt med det tidlösa, eftersom objekten kan existera i årtusenden eller återanvändas till användbart material igen.
Alla mina konstverk formas genom en process som är okänd för mig. Även bronsavgjutning som teknik är överraskande och inte helt kontrollerbar. När jag gör konst, blandas mitt undermedvetna med mina vardagstankar. En liknelse till processen är hur ett okänt föremål stiger upp ur jorden. I utställningen “Bronsskogen” visar jag även tryck som är gjort av mina målningar.”
Venla Ekebom (f. 1995) studerar på Konstuniversitetet, Bildkonstakademin i Helsingfors, Finland. Hon kommer att bli master i konst år 2024. Hon har även studerat på Fria Målarskolan i Helsingfors, och på University College London Slade School of Art. Hon har ställt ut i flera grupputställningar, till exempel i “Kuvan Kevät” master utställningen i Helsingfors (2022), “Spaceship Dungeon Zoo”, Slade School & Alvero Barrez i London (2019),“Noise exhibition” The Crypt Gallery, St Pancras Parish Church, London (2019), Kandidatutställningen i Exhibition Laboratory Helsingfors (2019) och “Set the Borders on Fire!” KuvA &Slade School, Exhibition Laboratory, Helsingfors (2019)
Bild: Venla Ekebom
LINN BYRKJELAND – "Jag såg dem stiga upp mot himlen"
9.–27.8.
“Min konstnärliga praktik börjar med en nyfikenhet för färg. Det är ett evigt sökande efter färger och färgkombinationer. För mig är färg ett sätt att uttrycka ens sanna natur: hur jag upplever världen och hur jag använder de element för att bygga upp mitt eget universum. Jag arbetar med ett mytologiskt laddat universum i min konstnärliga praktik genom abstrakta landskap med ett surrealistiskt tillvägagångssätt i mina målningar och teckningar. Precis tillräckligt för att betraktarenska förstå essensen, men det lämnar utrymme för tolkning och förundran.
Mitt universum finns i olika dimensioner och i världar inom världar. Jag skildrar detta universum genom bilder. Mitt mytologiskt laddade universum är fyllt av olika varelser, mestadels varelser som liknar olika typer av fåglar, ödlor, ormar och mindre djur som lever i den nordiska skogen. De varelser och scenarier jag konstruerar rör sig mellan de jordiska elementen, underjorden, rymden och det oförklarliga. Det där som blir något större än en själv, något magiskt.
I mitt måleri arbetar jag med akrylfärger. Jag arbetar med ett högt tempo, det går fort och det är fysiskt. Så jag behöver att mina färger samarbetar med mig i mitt tempo, att de torkar snabbt. Jag arbetar också med teckning där jag använder oljepasteller, vaxpasteller och blyerts.” – Linn Byrkjeland
Linn Byrkjeland (f. 1991) är en nyutexaminerad master i fri konst från Umeå Konsthögskola somhar flyttat tillbaka till Korsholm / Vasa, Finland under sommaren 2023. Under det senaste året har hon ställt ut på Bildmuseet i Umeå med hennes magister examensutställning I Cut Across theStream (2023), vid GSA Gallery i Stockholm (A Cat Across the Street, 2023) och vid Galleriet vid Umeå Konsthögskola (2022). Hon har också haft utställningar i Finland vid Galleri Marcy i Helsingfors (Unraveling, 2020 och APlayful Approach, 2021) och varit med i grupputställningen For the Love of vid Hakola studio somär en del av Helsinki Design Week (2021). Under Byrkjelands kandidatstudier i nutidskonst i Tromsø i Norge så ställde hon ut vid Mackbyggnaden med kandidat examen utställningen Post Exit (The Gardens of Liminality) i 2020. Hon ställde också ut vid School of Business and Economics i Tromsø med utställningen Investering og Avkastning i 2018. Byrkjeland har också ställt ut vid en pop-up utställning under hennes utbytesstudier vid Det Fynske Konstakademi i Odense i Danmark med utställningen Individual Submission (2020). Hennes verk kan hittas från privata samlingar i Finland, Sverige, Danmark, Norge och USA.
Utställningen arrangeras med stöd av Svenska Kulturfonden (FI).
Bild: Linn Byrkjeland
HANNA NORRNA, IRINI GONOU, KLEOPATRA TSALI – “Morus”
19.7.–6.8.
Morus är ett samarbete mellan konstnärerna Hanna Norrna (SE), Irini Gonou (GR)och Kleopatra Tsali (GR).
Projektet undersöker konstnärliga, sociala, historiska och ekologiska dimensionerav silke. Det börjar med serikultur: konstnärerna föder upp silkeslarver i liten skala, i sina hem på Gotland, på Naxos och i Aten. Parallellt med aktiva odlingar, under-söks lokala historiska och samtida silkesproduktioner.
På Gotland anlades plantager av tiotusentals mullbärsträd mellan 1830-1850, på initiativ av Sällskapetför Inhemsk Silkesodling. Kvinnor i aristokratin producerade silke på sina egna gårdar, och en gruppkvinnor i samhällets utkanter undervisades för att arbeta med silkesavel på Arbetshuset i Visby, underledning av Elisabeth (Blessell) Kahl. I konstnärernas undersökningar av ursprungen till den gotländskasilkesproduktionen, leder spåren tillbaka till medeltiden, då de första mullbärsträden kom till ön medmunkar från södra Europa.
Utställningen Morus, på Galleri Apoteket i Roma Kungsgård, sker på en plats där mullbärsträd odlades i orangerier på 1700-talet. Galleriet var på den tiden ett apotek. Rummets historia länkar konstnärerna till kvinnorna som använt örter och trådar med medicinska syften, som dömdes i häxprocesserna i Visby 1705. Konstnärerna samarbetar med Lantbruksuniveristetet i Aten, som vetenskaplig rådgivare och utbildare. I september 2023, reser projektet Morus till norra Grekland, för att ställas ut på Ethnological Museum of Thrace i Alexandroupoli, samt Silk Museum of Soufli (PIOP). Med stöd av Konstnärsnämnden.
Bild: Nikos Antonopoulos
ASTRID KAJSA NYLANDER – “Compatibility”
28.6.–16.7.
Astrid Kajsa Nylander (f. 1989 i Göteborg) ställer ut i Galleri Apoteket med utställningen "Compatibility". Utställningen är en rumslig installation därmålningar installerats på byggnadsställningar med teaterljus.
I utställningen "Compatibility" utforskar Nylander landskapsmålningen somspänningspunkt för den romantiserade bilden av landskapet och de teknologiskalager människan lägger till.
Nylander bor och arbetar i Stockholm. Hon har en master i fri konst från Hochschulefür Bildende Künste Hamburg (2018). Hon har tidigare haft separatutställningar påGalleri Belenius (2021), PAGE (NYC, 2020) och Kunstverein Siegen (2019).
Nylander är representerad i Moderna Museets samling med verkserien "Minijobs".
Utdrag ur konsthistoriker Linda Fagerströms utställningstext: “I Astrid Kajsa Nylanders konstnärskap återkommer ofta naturen och dess krafter: sol, vind och vatten. Trots att dessa energier utgör grunden för allt liv på vår planet, har vi människor under lång tid fortsatt exploatera och överbelastat dem – och lever nu med följderna. Idag använder vi sol, vind och vatten för att skapa elektricitet, som ju ärförutsättningen för att kunna vara uppkopplad. Trots att elektricitet för många av ossframstår som en osynlig kraft, blir dess betydelse högst materiell och påtaglig när vibetraktar skärmens rektangel – en paradox som Astrid Kajsa Nylander återkommertill i sitt måleri. Astrid Kajsa Nylanders utblickar mot ett marint, kyligt landskap kan först upplevasbringa tröst och försäkran, vi betraktar ju det hela från en trygg plats, ett ställe där elektronik, ljus och värme ännu fungerar – men ganska snart upplevs det skrämmande i sin tomhet och avsaknad av levande varelser. Det är svårt att döva de frågor som maler inombords. Vårt sätt att leva är inte förenligt med en fungerande framtid. Kommer mänskligheten lyckas frigöra sig frånde begär som frodats i den västerländska moderniteten? "Lyft blicken, rikta den motljuset och horisonten – någonstans där finns svaret.”
ISABELLA CHYDENIUS – “Sunset snäcks”
7.–25.6.
I juni 2023 presenterar Galleri Apoteket en utställning av den finska tvärvetenskapliga konstnären Isabella Chydenius. Utställningen Sunset snäcks består av en serie konstverk som förenar konstnärlig forskning i kläder som ett sätt att uttrycka sin identitet, tillsammans med den nordiska traditionen av tillverkning av ryor.
Verken är huvudsakligen gjorda av rivna kläder, vilket är ett medium som Chydenius använder i sitt konstnärliga arbete gällande skulpturer och installationer, vid sidan av ljus, hittade föremål, video och fotografi. Tematiskt bygger verken på konstens historiska utveckling och dess traditioner i Norden. De är en nutida tolkning av traditionen av ryor: en tradition som särskilt kvinnor historiskt sätt har utövat och lärt framåt från generation till generation. Chydenius mormor brukade göra dem och lärde henne hur man använder en traditionell vävstol, som hon sedan ärvt. I sin egen konstpraktik bryter Chydenius dock avsiktligt ifrån det tidigare tänkandet av vävning och har utvecklat sitt eget sätt att ”väva”. I sitt arbete skapar hon målmedvetet oregelbundna "orediga" knutar, istället för de traditionellt regelbundna mönstren, och framhäver knutarna ofta, istället ängömmer dem.
Verken kombinerar tre olika förhållningssätt till historien om människor, textilier och konst genom Chydenius bakgrund och konstnärlig forskning: en kandidatexamen i textil och modedesign (Paris, 2011), en Master of Fine Art-examen (Kapstaden, 2021), och för det tredje hennes intresse i kläder som representationer av berättelser. Kläder och stilar beskriver den tid vi lever i, och representerar därför inte bara mode, trender, kultur, sub- och popkultur, utan också deras koppling till sociala rörelser och förändring. Dessutom vill Chydenius tro att varje klädesplagg bär historier om de personer som har använt dem. I slutet av dagen kan kläderna kläs av, bli tvättade och reparerade, men de bevarar människors upplevelser från sin livstid. Det är från detta ramverk som hon väver ihop historier med våra erfarenheter till nya stimulerande verk. På långt håll går det inte att känna igen att verken är gjorda av kläder, men när man tittar på dem på nära håll blir klädernas ursprungliga funktion tydlig eftersom sömmar eller knapphål mm plötsligtblir synliga och tydliga.
Isabella Chydenius (1988) är en tvärvetenskaplig konstnär som bor och arbetar i Berlin. Chydenius verk har ställts ut bl.a. i Helsingfors, Köpenhamn, Berlin, München, London, Kapstaden, Johannesburg, Tokyo och Los Angeles, och har stötts av lokala och internationella konstnärsstipendier.
Bild: Isabella Chydenius
PHILIP LERNHAMMAR – "Strömmar"
17/5 - 4/6
LINNÉA NORDBERG – ”Ungefärligheter – Skikt”
27.4.–14.5.
2022
ANN-SOFIE CLAESSON – "Det flyktiga"
24.8.–18.9.
MARKUS JÄNTTI – "Kör sakta — Lekande tomtar"
27.7.–21.8.
ANNI ÖSTBRANT – “I sandlådan”
29.6.—24.7.
HANS OCH KENNETH TÄCKENSTRÖM
1.–26.6.